Om vi börjar med att bryta upp delarna i ordet så syftar i detta sammanhang lokal på en geografisk plats som utgör en slags hembygd/lokalsamhälle för de människor som lever där. Det lokala utgör alltså en geografiskt grundad social gemenskap, i viss likhet med nationen fast närmare individen. Ordets andra del, ekonomi, definieras ofta som hushållning med begränsade resurser. Att producera, fördela, bruka och konsumera på ett långsiktigt hållbart vis. Lokalekonomi handlar alltså i grund och botten om att hushålla med befintliga resurser inom ett lokalsamhälle.
Det finns några olika tankemodeller kring hur en lokal ekonomi kan stärkas, modeller som leder tanken åt något olika håll. En sådan modell är kretsloppstanken. Genom att få resurser och pengar att cirkulera inom ett område så kan produktionen och konsumtionen öka eller hållas på en jämn nivå. Exempelvis så kan lanthandlaren köpa in mjölk från den lokala bonden istället för att importera mjölken – och den lokala bonden kan köpa sitt toapapper på lanthandeln istället för att spendera pengarna på stormarknaden i stan. Så stödjer de samtidigt varandras verksamheter och de sociala banden. När pengar spenderas utanför bygden så ses det som ett slags läckage. En kritik av denna modell är att den skulle vara protektionistisk.
En annan användbar tankemodell är idén om handelsbalans. Precis som en nation behöver hålla en balans mellan import och export – eller ha mer export än import för att inkomsterna ska växa – så behöver ett lokalsamhälle få in minst lika mycket pengar i bygden som de boende spenderar utanför den egna bygden, för att inte lokalsamhället ska dräneras på sina resurser. Om byborna köper kläder, teknikprylar och annat när de åker in till stan eller via näthandel, så behövs turism eller en utomsocknes efterfrågan på ortens produkter för att den lokala ekonomin ska fortsätta blomstra. Annars förvandlas lokalsamhället till en mindre attraktiv sovort (där man befinner sig enbart för att sova). En kritik mot denna modell är att den förutsätter ett fortsatt beroende av långväga transporter, som kan vara svårförenliga med en långsiktigt hållbar naturresursförvaltning.
Många organisationer, myndigheter, partiet och individer är överens om att det behövs satsningar för att stärka lokala ekonomier över hela landet. Men motiven och de bakomliggande världsbilderna till detta ställningstagande kan vara väldigt olika. Ökad tillväxt är ett av de övergripande politiska målen i dagens samhälle. För att lyckas öka bruttonationalprodukten (som tillväxten oftast mäts i) så behövs välmående företag och hög sysselsättningsgrad i hela nationen. Inom arbetet för landsbygdsutveckling finns ett rättviseperspektiv som handlar om att det ska råda lika villkor oavsett bostadsort. Därför bör det satsas på att utveckla ekonomin även utanför stadscentra. Inom miljörörelsen finns en önskan att de ekonomiska systemen ska ställas om i en mer energi- och resurssnål riktning. Satsningar på lokalproducerat och närodlat ses som ett sätt att uppnå det målet.
Miljörörelsen uttrycker ofta stark kritik mot tillväxtmålet, med argument som att industrialiserade länder redan förbrukar mer resurser än vad planeten klarar av. Inom landsbygdsrörelsen ses kanske däremot en ny kooperativ bensinmack som en lika god lokalekonomisk utveckling som startandet av ett solcellskooperativ. Även om dessa olika perspektiv kan kollidera och ibland ses som diametralt olika, så kan världsbilderna alltså ändå ibland mötas inom det lokalekonomiska tänkandet. Det finns en gränsöverskridande och brobyggande strävan efter levande lokala ekonomier i hela landet.
/Lokalekonomidagarnas styrgrupp 2017